En osäker omvärld och Sveriges kommande Natomedlemskap gör behovet av nya medarbetare till Försvarsmakten uppenbart – och omedelbart. Men rekryteringsprocessen är långsam.
– Frågan är uppe på högsta myndighetsnivå, säger kommendör Anna-Karin Broth, chef för myndighetens utbildningsavdelning.
Dela i ditt flöde
Exakt hur många nya som behövs till Försvarsmakten går inte att svara på, enligt Anna-Karin Broth.
– Vad vi vet är att vi behöver bli fler. Alla är välkomna att söka, vi stänger inte dörren för någon, säger hon.
Den stora utmaningen för Försvarsmakten är att växa snabbt, från att varit mer eller mindre nedlagd. Den könsneutrala värnplikten som infördes 2018 har i och för sig skapat en grund för att fylla på organisationen underifrån, men det kommer att ta några år innan man kan se någon effekt.
– Därför arbetar vi kontinuerligt med att rekrytera olika typer av kompetenser – både inom militära och civila områden.
Försvarsmakten behöver spegla samhället, menar Anna-Karin Broth. Därför arbetar myndigheten numera aktivt för att rekrytera för en bättre mångfald och söker både olika åldrar och etniciteter.
– Erfarenheten säger att den bästa operativa effekten får man genom en blandad och jämlik sammansättning av människor. Alla mår dessutom bättre av det. Vi kan inte längre vara en organisation där de som tjänstgör till majoriteten är vita män.
Kommendör Anna-Karin Broth. FOTO: Försvarsmakten
Försvarsmakten letar just nu främst efter logistiker, tekniker och personer med IT-kompetens. Nyligen gick myndigheten ut med en riktad kampanj där de sökte tekniker och fick in över 500 ansökningar.
– Vi blev överraskade av det stora gensvaret. Lärdomen vi tar med oss är att vi inte når ut till intresserade kandidater med de metoder som vi vanligtvis använt oss av.
För det mesta använder sig Försvarsmakten av traditionella annonser på sin egen sajt men gör också kampanjer, bland annat i Stockholms tunnelbana.
– En viktig del i rekryteringen är att vi besöker högstadier och universitet, samt ser till att befinna oss på olika mässor och event.
Själva rekryteringsprocessen kräver naturligt nog en hel del annat än den gängse. Att använda AI-teknik för att snabbt och förhoppningsvis fördomsfritt kunna göra ett urval, är exempelvis inte möjligt för Försvarsmakten.
– Det skulle vara superintressant för oss, men det dröjer innan vi kan ta del av den tekniken inom rekrytering på grund av såväl informations- som rättssäkerheten, säger Anna-Karin Broth.
I dag har Försvarsmakten krav på personligt brev i ansökan. Ett moment som är tidsödande både för kandidater och rekryterare och som dessutom, enligt Anna-Karin Broth, ger utrymme för att felaktigt bedöma kandidaten.
I ett försök ska man nu testa att byta ut det personliga brevet mot nischade urvalsfrågor. Allt för att bredda basen av sökanden och få en mer fördomsfri rekrytering.
– Vi måste tänka utanför boxen, vi behöver bli snabbare och smidigare samt revidera och reducera ett antal moment i processen utan att göra avkall på rättssäkerheten.
Vi inser att vi inte har råd att använda föråldrade metoder. Till exempel tar säkerhetsprövningarna lång tid och en del hinner hitta andra arbeten under tiden. Dialogen kring hur vi rekryterar och översynen av processen är uppe på högsta myndighetsnivå, säger Anna-Karin Broth.
Fakta
Behöver du rekrytera många snabbt? Anna-Karin Broth tipsar:
- Se över rekryteringsprocessen. Går den att göra snabbare och smidigare?
- Finns det moment i processen som kan slopas helt? I Försvarsmaktens och vissa andra organisationers fall – utan att göra avkall på rättssäkerheten?
- Analysera var det bästa genomslaget för en annons/kampanj finns.
- För att inte missa talanger: standardisera rekryteringen i det tidiga skedet så att du får in ett stort urval ansökningar.
