Bakfulla medarbetare kan bli dyra i drift. För en arbetsplats med 1000 anställda kan det röra sig om en kostnad på över fem miljoner kronor om året.
– Det största problemet är inte de som har ett beroende, utan alla de som dricker lite för mycket på fritiden, säger Magnus Nyqvist, Feelgood.
Dela i ditt flöde
Alkoholkonsumtion kan vara ett känsligt ämne både för arbetsgivare och medarbetare. De allra flesta dricker ju ibland, vilket kan göra att det blir extra skamfyllt för dem som har svårt att sätta gränser.
Enligt Magnus Nyqvist, expert på skadligt bruk på företagshälsovårdskoncernen Feelgood, är det också vanligt med missuppfattningar om de problem som drickandet kan leda till på en arbetsplats. Det gäller inte minst vad som kostar mest.
– Det är egentligen inte de som är beroende som är dyrast för en arbetsgivare. Det är i stället de som har ett riskbruk. För de är så många fler. Uppemot 20 procent på en arbetsplats kan ha minst ett riskbruk, säger han.
Magnus Nyqvist. FOTO: Feelgood
Feelgood har utifrån en rad forskarrapporter räknat på det pris som arbetsgivare får betala för en omåttlig alkoholkonsumtion bland medarbetarna.
Enligt en svensk studie uppskattas till exempel kostnaden för bakfylla till minst 15 000 kronor per år och anställd. En del av kostnaden beror på olyckor och sjukskrivningar, men en ännu större del handlar om uteblivna inkomster i form av lägre produktivitet.
– Medarbetare kommer för sent eller tacklar av vid arbetsdagens slut. De gör helt enkelt mindre på sina jobb. För ett företag som har 1 000 anställda kan det röra sig om ett produktionsbortfall på över 5,5 miljoner kronor om året, säger Magnus Nyqvist.
Att ta sig ett eller flera glas på fritiden är förstås inte förbjudet. Men arbetsgivaren har ett ansvar för att förebygga ohälsa hos sina medarbetare, och en chef har rätt att lägga sig i ett privat beteende som går ut över jobbet.
På de flesta stora arbetsplatser finns det också en policy kring hur man ska handskas med beroendeproblem.
– Tyvärr är den inte alltid uppdaterad, och inte heller implementerad i organisationen. Det bästa är om man som chef tar upp ämnet vid ett möte varje år. Man kan till exempel prata om vad man bör göra när en kollega inte verkar må bra, och ta fram policyn och titta på vad som står i den, säger Magnus Nyqvist.
Samma sak säger Kristina Sundqvist, psykolog vid Stockholms universitet som forskar kring effektiviteten av preventiva åtgärder inom arbetslivet.
– En sak som vi vet fungerar är en tydlig policy kring alkohol och droger, som gör att man vet hur man ska agera när man står inför ett problem. Vi vet också att det kan vara bra att arbeta med allmänna hälsofrämjande åtgärder, som kan ha positiva följder för alkoholkonsumtionen bland medarbetarna, säger hon.
Enligt Kristina Sundqvist bör man som chef ingripa tidigt när en anställd ger tecken på att dricka så mycket att det får konsekvenser på arbetet.
– Många har föreställningen att de måste ha något slags bevis på att problemet existerar. Men det räcker med ett intryck av att något inte fungerar bra. Det bästa är då att ta ett samtal direkt, förklara att du är orolig och fråga hur personen mår.
Kristina Sundqvist. FOTO: Olof Holdar
Däremot, förklarar hon, ska en arbetsledare absolut inte konfrontera personen och försöka få fram en bekännelse. Då är risken stor att medarbetaren aktiverar försvarsmekanismer.
– I stället bör man peka på det som inte fungerar på arbetet, till exempel prata om att personen ofta kommer för sent på måndagar, säger hon.
Kristina Sundqvist talar också om vikten av att ha ett löpande samtal kring ämnet med hela arbetsgruppen. Det är till exempel viktigt att kollegor vet att deras arbetskamrat inte riskerar att bli av med jobbet om de berättar för chefen att de tror att hen har ett alkoholproblem. Grund för avsked finns bara om personen regelbundet missköter sitt arbete och vägrar att göra något åt problemet.
– Mina erfarenheter är att arbetsgivarna i allmänhet agerar välvilligt gentemot medarbetare med alkoholproblem. Det ligger i deras intresse. Dessutom har de en skyldighet att agera, säger Kristina Sundqvist.
Fakta
Så hanterar du alkoholfrågan på jobbet –
Kristina Sundqvists och Magnus Nyqvists bästa råd:
- En alkoholpolicy bör hållas levande genom regelbundna samtal med medarbetarna om vilka regler som gäller och om hur olika parter ska agera vid eventuella problem.
- Misstänker du att någon dricker för mycket: skjut inte frågan framför dig. Ta tag i saken direkt.
- Bjud in till ett samtal där du frågar hur hen mår.
- Konfrontera inte medarbetaren med frågor om ett eventuellt beroende, utan tala om det som inte fungerar på jobbet – till exempel förseningar eller sämre prestationer.
- Om någon luktar alkohol på arbetet: koncentrera dig på fakta, på alkoholdoften och att skicka hem personen på ett tryggt sätt.
- Ställ inte en diagnos, utan vänd dig till företagshälsovården eller en annan utomstående specialist för råd och utredning.
- Förklara för medarbetare att deras kollega inte riskerar att bli av med jobbet om de berättar för sin chef om sina misstankar om missbruk.
- Om din överordnade dricker för mycket, tala med chefens chef.
Två sajter för att få hjälp med en uppskattning av situationen:
- Alkoholsnacket, som har skapats av forskare och IQ, ett fristående dotterbolag till Systembolaget, hittar du här.
- Feelgoods checklista för skadligt bruk hittar du här.
Fakta
Så har kostnaden räknats fram
Feelgoods sammanställning av företags och organisationers kostnader på grund av medarbetarnas alkoholkonsumtion grundar sig på flera forskningsrapporter, däribland en studie som Ramboll gjorde 2019 på uppdrag av Systembolaget.
Magnus Nyqvist, Feelgood expert på skadligt bruk, presenterar ett räkneexempel med ett företag med 1 000 anställda:
- 17 procent av medarbetarna har uppskattningsvis ett riskbruk eller ett skadligt bruk. Dessa 170 personer presterar i genomsnitt 5 procent sämre än vad de hade gjort om de konsumerade mindre alkohol på sin fritid.
- Om man utgår från en medellön på 32 490 kronor per anställd, leder detta till ett totalt produktionsbortfall som motsvarar en kostnad på drygt 5,5 miljoner kronor om året.
- Detta motsvarar alltså en merkostnad på 32 490 kronor om året per anställd som har ett riskbruk eller ett skadligt bruk.
Fakta
Riskbruk eller skadligt bruk?
Enligt Folkhälsoinstitutet har omkring 4 procent av de svenska invånarna över 15 år ett alkoholberoende (4,4 procent av männen och 3,1 procent av kvinnorna).
Betydligt fler har ett riskbruk.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2023 definieras ett riskbruk både hos kvinnor och män med minst 10 standardglas i veckan, eller med fyra standardglas vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.
Anna Trenning-Himmelsbach
Läs mer
